Stigande räntor


Bankerna och andra rådgivare är ganska eniga: ”välj rörlig ränta”. Det är helt klart att det varit rätt råd under en lång period. Mellan åren 1990 och 2004 har det alltid varit sämre att binda räntan i 5 år än att ha rörlig ränta. Vad som har varit rätt efter det vet vi inte säkert ännu, men allt tyder på att det varit bäst att låsa räntan 2005 och senare. Bankerna har i så fall haft fel under flera år!
Att rörligt varit det bästa valet beror bara marginellt på att den rörliga räntan normalt är lite lägre än den 5-åriga. Främst beror det på den fallande trenden som vi hade mellan 1992 och 2006. Frågan är om vi nu är inne i en ny fas med stigande räntor. Vi har redan haft en stegring med mellan 2 och 2,5 %, och det är snart tre år sedan räntan var som lägst.
Just nu vräker centralbankerna ut pengar på marknaden till låga räntor. Det görs av två skäl. Dels är man mer eller mindre tvingad att stötta banker och finansinstitut som förlorat gigantiska belopp på värdepappersmarknaden. Dels vill man stötta den sviktande konjunkturen.
Jag tror inte detta kan fortsätta. Inflationen har börjat öka och då kan man inte behålla de låga räntorna. Det sägs att ”räntevapnet” skall utnyttjas för att styra inflationen. Man skall t.ex. höja räntan när man vill förhindra att inflationen ökar. Jag tror att det på sätt och vis är tvärt om. De krafter som styr inflationen rår man inte på med räntan. Inflationen är i allt högre grad ”importerad”, särskilt för ett litet, export- och importberoende land.
Inflation brukar anses bero på ”överhettning” – att efterfrågan växer snabbare än tillgången på varor och tjänster. Men nu beror nog inflationen på andra saker. Vi köper mycket billiga varor som är tillverkade i låglöneländer. I takt med att man får det bättre i t.ex. Kina blir dessa varor dyrare. Importen av mat blir dyrare när lönerna i bl.a. Spanien stiger.
Konjunkturen bromsar kraftigt i USA och den rika delen av Europa. Det kommer att ha negativ effekt också på andra delar av världen. Frågan är emellertid om inte stora delar av den tredje världen nu börjar utvecklas av egen kraft på sina inre och varandras marknader.
Om inflationen tar fart måste räntorna hänga med – även om konjunkturen sviktar.

0 kommentarer: