Olle Rossanders bok ”DET KIDNAPPADE KAPITALET” är mycket läsvärd! Trots att den bara är på drygt 200 sidor innehåller den mängder med intressanta fakta och referenser. Jag håller också helt med om de slutsatser han drar men idéerna måste vidareutvecklas. Information och insyn leder ingenstans om det inte finns ett engagemang. Demokrati fungerar bäst när de styrande har missbrukat sin makt och behöver ersättas och nya regler skapas. Skandalerna i näringslivet kan kanske ses som ett gyllene tillfälle att få små ägare engagerade i en välbehövlig ändringsprocess.
Den s.k. hybridformen – ett livförsäkringsbolag som är ömsesidigt men ägs till 100 % av ett annat bolag är på väg att försvinna. Försäkringsbolagen, t.ex. Skandia och Länsförsäkringar vill ombilda livbolagen till ”vinstutdelande”. Det bör inte accepteras av försäkringstagarna. Dels blir intressekonflikterna mellan de som äger bolaget (och bestämmer) och de som äger kapitalet – försäkringstagarna - kvar. Dels innebär det en överföring av stora värden från försäkringstagarna till bolaget. Ägarnas motiv för att vilja ombilda till vinstutdelande är naturligtvis att de inte nöjer sig med det, som de kan ta betalt för förmögenhetsförvaltningen. De vill ha en del av det förvaltade kapitalet.
Annika Creutzer, chefredaktör Privata Affärer har skrivit en bra krönika om detta: http://www.privataaffarer.se/pension/200809/rosta-nej-till-vinstutdela/
Av kommentarerna att döma blev gensvaret så stort vilket är synd. Detta är en viktig fråga för många pensionssparare. Det borde startas en kampanj mot vinstutdelning. För det behövs ett alternativ som försäkringstagarna/spararna kan uppfatta som bättre.
I samband med försäljningen av Skandia till Old Mutual föreslog Skandia Livs styrelse en överföring av livbolaget till en stiftelse. Det var säkert också försäkringstagarnas önskan. Men storägarna i Skandia, bl.a. AP-fonderna ville ha så mycket betalt som möjligt och lät livbolaget gå med i affären.
Det borde gå att ta upp detta förslag igen och framföra det för både Skandia Liv och Länsförsäkringar. En stiftelse har inga ägare och därför skulle vi få rena ömsesidiga livförsäkringsbolag. De nuvarande ägarna försöker säkert motsätta sig detta, men den allt friare flytträtten kan ge försäkringsägarna ett bra förhandlingsläge.
Frågan borde drivas till avgörande så snart som möjligt. Ombildning till vinstutdelande kräver att mycket kapital tillförs. Efter finanskrisen har ägarna troligen svårt att få fram det kapital som fordras, och det ökar chansen att kampanjen lyckas och resultatet blir fördelaktigt för spararna.
Försäkringstagarna skall betrakta sig som ägare i bolaget – de är inga ”kunder”. Ett viktigt problem som måste lösas är ”det demokratiska underskottet” som varit och är skadligt, ibland förödande, när ägarna är många och små. Det gäller att skapa en fungerande representativ demokrati. Här måste man utnyttja de verktyg som Internet har ställt till förfogande.
Verksamheten kan läggas upp på ett sätt som liknar det som Internet-mäklarna nu använder (t.ex. Nordnets ”skatteparadis”).
Det är ju faktiskt så att Internet redan håller på att förändra branschen! Kapitalförsäkringar har genom nya skatteregler blivit mycket populärt. Med Nordnet Kapitalförsäkring kan man placera i aktier eller fonder precis som på en vanlig depå. Fördelen är att man inte betalar någon reavinstskatt. Istället betalar man en liten avkastningsskatt*). För sådana försäkringar behövs alltså ingen förvaltning utöver den man sköter själv.
Livbolaget skall erbjuda olika produkter men de skall vara enkla att förstå och lätta att välja bland. ”Mystifieringen” skall bort.
Intressekonflikter skulle kunna elimineras eller åtminstone minimeras genom att:
- Försäkringssäljarna inte längre är säljare utan kompetenta rådgivare. De skall aldrig ha provision eller bonus utan fast lön. Försäkringstagaren är inte längre kund utan en presumtiv ägare och arbetsgivare.
- De sparprodukter som erbjuds skall ha granskats av rådgivarna, som inte får ha några fördelar av att vissa produkter säljs. Produkter med höga avgifter, stora risker eller villkor som är ofördelaktiga för spararna kan ”svartlistas”.
- Livbolagets ledning och kapitalförvaltarna skall aldrig ha resultatrelaterad ersättning – de förutsätts göra ett bra jobb ändå.
- Interna och externa controllers och revisorer som tillsätts direkt av, och ansvarar inför spararna/ägarna skall bevaka att oegentligheter inte förekommer och att en etisk, moralisk kultur råder.
Den viktigaste skillnaden för Det Nya Livförsäkringsbolaget är emellertid ägaransvaret. Livbolaget skall ha rätt och skyldighet att företräda de aktier som finns på försäkringstagares depåer eller i de fonder som bolaget förvaltar. Bolagsordningen skall ange hur ägaransvaret skall skötas. Till skillnad från vad som nu i stor utsträckning gäller för försäkringsbolag och fonder, skall livbolaget vara en aktiv ägare och söka inflytande i de bolag man har aktier i.
Ett livbolag bör vara en idealisk ägare om man vill att företaget skall utvecklas positivt på lång sikt. Här är intresset för ”kvartalsekonomi”, kortsiktighet, snabba klipp etc. betydligt mindre.
Livbolaget skall bevaka företagen och motarbeta kapitalkidnappning. Ägaransvaret skall utövas aktivt. Det skall vara ett ”etiskt ägande” värt namnet. Det gäller inte bara att undvika företag som tillverkar sprit, tobak eller krigsmaterial eller handlar med produkter som tillverkats av barn. Livbolaget skall normalt inte rösta med fötterna utan aktivt försöka påverka genom det inflytande som det totala försäkringskapitalet kan ge. Options- och bonusprogram skall i allmänhet stoppas, eftersom en enig forskning anser att de ger ökade kostnader och risker utan motsvarande resultatförbättring.
Livbolaget skall kommunicera med sina ägare – försäkringstagarna, via Internetportalen. På den kan försäkringar tecknas och ändras och värdeutvecklingen följas. Livbolaget kan ge råd och information om fonder och företag som man har aktier i. Det skall finnas ett forum där olika saker diskuteras och frågor kan ställas till experter eller bolagsledning.
Inför bolagsstämman kan nomineringar och olika förslag presenteras och diskuteras. På sikt kan kanske själva stämman hållas på nätet ;-).
Ett sådant här livbolag skulle kunna bidra till att ge ansiktslösa pengar ett ansikte - att någon blir herre över herrelösa pengar.
Det är förmodligen så att ett livbolag enligt de här principerna strider mot nu gällande lagar och regler - men då får väl dessa ändras!
-------------------------------------------------------------
*) Observera att Nordnet Försäkring AB är ett vinstutdelande bolag som köper tjänster av Nordnet Bank AB. Nordnet Försäkring AB har formellt rösträtten för aktierna, men utnyttjar den inte. Vidare, ett citat ur villkoren:”Försäkringsbolaget har rätt att ändra dessa villkor med verkan även för ingångna försäkringsavtal på det sätt Försäkringsbolaget finner nödvändigt eller önskvärt.”
Det Nya Livförsäkringsbolaget
Stigande räntor
Bankerna och andra rådgivare är ganska eniga: ”välj rörlig ränta”. Det är helt klart att det varit rätt råd under en lång period. Mellan åren 1990 och 2004 har det alltid varit sämre att binda räntan i 5 år än att ha rörlig ränta. Vad som har varit rätt efter det vet vi inte säkert ännu, men allt tyder på att det varit bäst att låsa räntan 2005 och senare. Bankerna har i så fall haft fel under flera år!
Att rörligt varit det bästa valet beror bara marginellt på att den rörliga räntan normalt är lite lägre än den 5-åriga. Främst beror det på den fallande trenden som vi hade mellan 1992 och 2006. Frågan är om vi nu är inne i en ny fas med stigande räntor. Vi har redan haft en stegring med mellan 2 och 2,5 %, och det är snart tre år sedan räntan var som lägst.
Just nu vräker centralbankerna ut pengar på marknaden till låga räntor. Det görs av två skäl. Dels är man mer eller mindre tvingad att stötta banker och finansinstitut som förlorat gigantiska belopp på värdepappersmarknaden. Dels vill man stötta den sviktande konjunkturen.
Jag tror inte detta kan fortsätta. Inflationen har börjat öka och då kan man inte behålla de låga räntorna. Det sägs att ”räntevapnet” skall utnyttjas för att styra inflationen. Man skall t.ex. höja räntan när man vill förhindra att inflationen ökar. Jag tror att det på sätt och vis är tvärt om. De krafter som styr inflationen rår man inte på med räntan. Inflationen är i allt högre grad ”importerad”, särskilt för ett litet, export- och importberoende land.
Inflation brukar anses bero på ”överhettning” – att efterfrågan växer snabbare än tillgången på varor och tjänster. Men nu beror nog inflationen på andra saker. Vi köper mycket billiga varor som är tillverkade i låglöneländer. I takt med att man får det bättre i t.ex. Kina blir dessa varor dyrare. Importen av mat blir dyrare när lönerna i bl.a. Spanien stiger.
Konjunkturen bromsar kraftigt i USA och den rika delen av Europa. Det kommer att ha negativ effekt också på andra delar av världen. Frågan är emellertid om inte stora delar av den tredje världen nu börjar utvecklas av egen kraft på sina inre och varandras marknader.
Om inflationen tar fart måste räntorna hänga med – även om konjunkturen sviktar.
